start | mindfulness | självkänsla | uppdrag | kontakt


självmedkänsla


Självmedkänsla
Så länge allt flyter på och du gör bra ifrån dig är det bra att ha självkänsla. Men när allt går fel och man misslyckas och känner sig usel, då är det bra att ta fram självmedkänslan.

Idén med Självmedkänsla är att stå ut med att livet är bra ibland, och ibland mindre bra. Och när det är mindre bra, då behöver man vara snäll mot sig själv.  Det är något vi kan ha hjälp av för att vara ett stöd för oss själva när vi stöter på motgångar, att öka vår självmedkänsla är kanske mer fruktbart än att öka den svårgreppbara självkänslan.

Många människor tenderar att döma sig själva mycket hårdare än än de dömer andra människor.
Hur kunde jag….Att jag alltid ska….Att jag aldrig kan….
Men personer som har hög nivå av självmedkänsla dömer sig själva på samma sätt som de dömer sin omgivning, och om man har en bra relation till sig själv så är det också lättare att förhålla sig till andra människor. Den som vet att den överlever och tom kan få stöd från sig själv om något skulle gå på tok, vågar förstås prova på mer än den som är helt säker på att bli översvämmad av självhat vid minsta felsteg. Även om vi rent intellektuellt förstår att vi dömer oss själva, så är vi inte medvetna om hur djupt det påverkar allt i oss, och under självkritiken finns en gemensam nämnare - skammen.

Vad är det då som gör att det fungerar?
Att vi slutar att slåss mot oss själva - som då vi önskar att vi, eller det vi är med om, skulle vara något annat än det är. (Acceptans)
När man inser det mänskliga i att vara ofullkomlig, osäker, att vi alla kämpar med livets svårigheter, då kan man släppa motståndet. Skam gör att man vänder sig bort från sig själv, och andra. Den strategin får oss inte att gå vidare i livet. För att komma ur skammen behöver vi ha en arm omkring oss själva, helt enkelt visa omsorg om oss själva. Men så gör vi oftast inte, utan vi kritiserar oss själva.

Rent fysiologiskt fungerar det såhär: Självkritik väcker rädsla och aktiverar samma områden i hjärnan som då vi är utsatta för hot utifrån. Vi reagerar med kamp-flyktbeteende och vi får då stresspåslag i kroppen.

Självmedkänsla kopplar istället till systemet för omsorg och omhändertagande enligt forskningen. Det lugnar hjärtrytmen och aktiverar må bra substanser. Det fungerar när vi är i fredlig samvaro med andra, men sätter också igång när vi ger oss själva vänlighet.